"Det sa bara klick"
Kateketisk profil: Cristina Ramos de Strandberg
Efter 31 år på KPN går Cristina Ramos i pension. Mycket har hänt på KPN under dessa år och i ett samtal med kollegan Jim gör Cristina en tillbakablick.
Hon växte upp i en katolsk familj, pappan var nästan som en präst och de gick i mässan varje söndag och familjen bad rosenkransen hemma. Ändå var det först i Sverige som Cristina Ramos de Strandberg fick en mer personlig tro. Här var det annorlunda, inte lika hierarkiskt som i Chile.
När kärleken förde henne över Atlanten var det till kyrkan hon gick för att finna ett hem i det nya landet. I Spanska missionen fick hon hjälpa till och efter hand tog hon ansvar som kateket för familjer som skulle döpa barn eller par som skulle gifta sig. Genom åren har hon mött många tacksamma människor som minns hennes insats med glädje.
Hon blev vän med pater Francisco Herrera SJ som kom till Sverige nästan samtidigt, hösten 1984. Han var rektor för Spanska missionen och han litade på Cristina och rekommenderade henne när dåvarande biskop Hubertus Brandenburg letade efter en spansktalande kateket till Katolska Pedagogiska Nämndens styrelse, som det hette då.
Två biskopar! Året är 2004 och de anställda på Biskopsämbetet gläds över att den pensionerade biskopen Hubertus Brandenburg kommer på besök. Fv: Maria Hasselgren, Tommy Thulin, Martha Landgraff, syster Bonifatia Moon, Cristina Ramos, biskop Brandenburg, biskop Arborelius, monsignore Dudek, Lotta Byström, Hanna Hellström och serafimsyster Bozymila. Foto: privat.
När Margareta Murray Nyman som var direktor för KPN i början av 90-talet, sökte en assistent till kontoret fanns Cristina där och det sa bara klick. Hon kom in i en härlig gemenskap med trevlig stämning som hon hela tiden uppskattat och vuxit vidare i.
- Mycket har förändrats under de här åren, säger Cristina, vår verksamhet har växt, jag har lärt mig jättemycket och fått vara med om så många intressanta saker och mött så många. Under min tid har vi börjat med vuxenkurser, ordnat Kateketens dag, Franciskusdagen och mycket mer. Cristina ser också att henens register med kateketer har vuxit, Kateketnytt skickas numera ut till fler än 1 300 personer.
I början av 1990-talet var Margareta Murray-Nyman direktor på KPN, här med Ulrika Erlandsson, Cristina Ramos de Strandberg och Gunnila Cervall. I bakgrunden syns KPNs adventskalendrar från de första åren. Foto: privat.
Cristinas bästa vän har varit telefonen på kontoret, berättar hon. Med den har hon ringt runt i landet och skapat ett stort kontaktnät. Många präster och kateketer har gärna och ofta ringt - inte bara för att beställa böcker.
- Service är ett ledord för mig, jag vill stötta församlingarna och här får jag också tjäna Gud. Jag tackar honom varje dag för att jag fick det här jobbet som jag verkligen trivts med från första dagen. Det hoppas jag att min efterträdare också ska få göra.
När vi pratar blir är det både på skämt och allvar, Cristina har både en vänlig glimt i ögat men blir också rörd när hon tänker på åren som gått och att fått göra sådan nytta för många.
- Matrikeln är min Bibel, brukar jag säga, skrattar Cristina och visar upp en hel hög matriklar från åren som gått. Hon är bra på att spara och arkivera och håller ordning på sina pärmar som innehåller allt från Kateketnytt från förr, till fakturor och fotografier.
Nu väntar livet som pensionär. Vad kommer det innebära för Cristina?
- Jag vill umgås med nära och kära, ta promenader och träna, prata, umgås och äta god mat. Jag längtar också efter att återse Chile och kanske stanna där en längre tid. Sedan kommer jag nog tillbaka som volontär, jag har mer att ge. Jag började som volontär och jag kanske får sluta som volontär också, säger Cristina och skrattar igen.
Jim Lagerlöf