Påve Franciskus: Katekesen är ett eko av Guds Ord
Påve Franciskus: Katekesen är ett eko av Guds Ord
I ett möte med medlemmar av Italiens nationella avdelning för katekes den 30 januari uppmanade påven Franciskus de ansvariga att tänka kreativt kring katekesen.
Av Christopher Wells
Påve Franciskus har uppmanat kateketer att ”be över och tänka kreativt kring en katekes med fokus på kerygma, som ser till våra församlingars framtid, så att de blir allt djupare förankrade i evangeliet, församlingar som är inkluderande och fyllda av syskonkärlek.”
Den helige fadern talade till medlemmarna av nationella avdelningen för katekes vid den italienska biskopskonferensen (CEI). Avdelningen grundades 1961 och firar i år sitt 60-årsjubileum. ”Jubileumsåret är ett kärt tillfälle till återblickar, till tacksägelse över vad man fått och till förnyelse av förkunnelsens anda”, framhöll påven och presenterade sedan några ämnen för eftertanke ”som jag hoppas skall vara er till hjälp” under kommande år.
Katekesen och kerygma
Påve Franciskus underströk inledningsvis sambandet mellan katekes och kerygma, förkunnelsen av Guds Ord. ”Katekes är ett eko av Guds ord”, poängterade han. I hjärtat av kerygma finns en Person, Jesus Kristus; katekes är sålunda ”ett privilegierat rum för ett personligt möte med Honom”. Därför, menade påven, måste katekesen ”vara tätt knuten till personliga relationer”. Kateketer är vittnen som själva har mött Jesus och vill leda andra till ett möte med Honom. Påve Franciskus framhöll vidare att katekesen måste framföras på folkets språk, ”på dialekt, alltså det språk som kommer från hjärtat”.
För att åstadkomma detta, menade han, måste vi minnas vilka beståndsdelar i katekesen som det idag finns störst behov av: att uttrycka Guds frälsande kärlek, att vädja till friheten, i glädjens tecken. Detta kräver sålunda vissa ”specifika förhållningssätt” från kateketens sida: tillgänglighet, öppet sinne för dialog, tålamod, värme och välkomnande.
Katekesen och framtiden
Påvens andra punkt handlade om katekesen och framtiden. År 2020 uppmärksammade den italienska kyrkan 50-årsjubileet av den ”katekesens förnyelse” som följde på Andra Vatikankonciliet. ”Den katekes som inspirerats av konciliet”, menade påve Franciskus, ”lyssnar ständigt till människans hjärta, alltid med uppmärksamt öra, alltid ivrig att förnya sig”.
Påve Franciskus underströk: ”Detta är magisteriet. Konciliet är kyrkans magisterium. Antingen står du med kyrkan och följer sålunda konciliet, eller, om du tolkar på egen hand och efter eget skön, så står du inte med kyrkan.” Han fordrade att ”inga eftergifter” skulle göras ”för dem som försöker lägga fram en katekes som avviker från kyrkans magisterium”. Liksom under perioden närmast efter konciliet är kyrkan idag kallad att läsa ”tidens tecken”, ”att erbjuda en förnyad katekes som kan inspirera det kateketiska och det pastorala arbetet på samtliga områden”. Katekes är därför ”ett enastående äventyr”, ”kyrkans förtrupp” som kräver ”uppfinningsrikedom och djärvhet att utveckla de moderna redskap som kan förmedla kerygmans rikedom och glädje till människor av idag”.
Katekesen och församlingen
Slutligen framhöll påve Franciskus vikten av att tillhöra en församling, särskilt under ett år som präglats av isolering och ensamhetskänslor. ”Församlingen”, påpekade han, ”är inte en grupp individer utan den familj vi tillhör, den plats där vi har omsorg om varandra. I själva hjärtat av katekesen, liksom i förkunnelsen av kerygma, måste alltså denna dimension av gemenskap finnas”, sade påven. Än en gång underströk han sitt krav på att kyrkan måste stå ”de övergivna, de bortglömda, de ofullkomliga” särskilt nära. ”För församlingarna”, sade han, ”är tiden inne att likt den barmhärtige samariern förstå att närma sig dem som skadats av livet, att medlidsamt förbinda deras sår.”
Publiceras med tillstånd av Vatican News, översättning KPN