Unga söker autenticitet

På morgonen den 11 november satt vi, cirka 20 förväntansfulla åhörare från olika kristna kyrkor, i Katolska pedagogiska nämndens sal på Brunnsgränd i Gamla Stan. Åhörarna hade alla egen erfarenhet av att försöka förmedla det kristna budskapet till ungdomar. Nu skulle vi få lyssna till två talares kunskaper från motsatta sidan: vad forskningen säger om ungdomars tankar och upplevelser, om tro, konfirmationsundervisning och kyrkan.

VILKA REPRESENTERAR STUDIERNA?

Caroline Klintborg, docent i religionspedagogik och lektor i religionsdidaktik vid Stockholms universitet, började med att berätta om vad som utmärker den generation som studierna hon skulle presentera var baserade på. Generationen kallad ”Z” (födda 1997-2012) har växt upp i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle, vilket påverkar deras livsstil och meningsskapande.

Föreläsare Caroline Klintborg.

Den som undervisat ungdomar kan inte bli förvånad över trenderna som studierna påvisar. Enligt forskningen hittar generation Z sin identitet i online-communities via intressen snarare än i mer traditionella grupper. Tilltron till en bättre värld och politiker har sjunkit jämfört med tidigare. Så även intresset för politik. Däremot är ungdomarna mer intresserade av trygghet, materialitet, familj, kost och hälsa. Vill man generalisera kan man kalla dem både livsnjutare och träningsfreaks. Sökandet efter autenticitet får många att kritisera eller lämna institutioner, som kyrkor. De flesta studier som redovisades under dagen var gjorda bland ungdomar i Svenska kyrkan.

LÄSKUNNIGHET SOM METAFOR FÖR RELIGIÖS ANALFABETISM

Efter lunchen fick vi lyssna på Jonas Eek, teolog och domprost vid Stockholms domkyrkoförsamling, tidigare utgivningschef vid Verbum AB och opinionschef i Kyrkans tidning. Jonas jämförde generell läskunnighet med den minskande bekantskapen bland kristna ungdomar med det kristna budskapet; båda har rasat kraftigt. Genom reformatorn Olaus Petris översättning av Bibeln till svenska och Svenska kyrkans kampanjer för läskunnighet kunde så gott som alla i Sverige läsa vid 1800-talets början. Enligt PISA, som utvärderar skolkunskaper bland femtonåringar i olika länder, är resultatet idag nedslående: en fjärdedel av eleverna når inte upp till basnivån. Likaledes har kunskaper om Bibeln och kyrkans ritualer krympt så att ungdomar idag inte längre har tillgång till ett språk för att tala om den kristna tolkningsramens betydelse för det egna livet.

”JA” TILL KONFIRMATION, ”MJA” TILL GUDSTJÄNST

Jonas delade med sig av sin breda erfarenhet av Svenska kyrkans konfirmanders plus- och minuslista. Läger, diskussioner om etik och moral samt unga ledare är populära. Man deltar gärna som konfirmandledare själv. Upplevelsen av gudstjänsten får däremot klart sämre betyg!Jonas tog även upp hur Bibeln används i och efter undervisningen. Frågan är om Bibeln blivit ett dåligt samvete istället för en resurs i undervisningssammanhang. För när ungdomarna saknar

nycklarna kan de inte längre spegla sina egna berättelser i Bibelns stora berättelser, eller ha insikt om de roller en människa ens kan inneha gentemot Gud. Hur används de 27 tusen biblar som Verbum säljer varje år? De flesta går nog till de tio tusen ungdomar som årligen konfirmeras i Svenska kyrkan. Men det är tveksamt om de används alls efter konfirmationen.

Föreläsare Jonas Eek.

BIDRAGANDE ORSAKER TILL ANALFABETISMEN

Caroline och Jonas tog båda upp bidragande orsaker till nuläget. Hur pass mycket påverkar en otillräcklig koppling mellan teologi och pedagogik hos religionslärare och präster? Hur pass mycket att föräldrar inte pratar om religion med sina barn, i förhoppningen om att dessas övertygelse ska växa fram inifrån? Gudstjänstens utformning? Svårigheten att göra sanningsanspråk i dagens samhälle? Det enda temat jag saknade under dagen var Skolverkets läroplan i religion, som redan från klass 1 främjar relativism och acceptans, på bekostnad av verktyg för att söka sanning.

VAD KÄNNER DU IGEN?

Caroline avslutade sin presentation med en fråga angående att förmedla tron: ”Vem tar ansvar för denna kvalificerade uppgift och var förväntas den ta plats? Du som läser detta är förmodligen en av dem som just tar detta viktiga ansvar! Om du undervisar ungdomar från klass 7 och uppåt kanske du känner igen vissa saker från ovan som gör att ungdomar kan ha svårt att ta till sig undervisningen. Jag rekommenderar dig varmt att söka på nätet efter Caroline eller Jonas, som kan inspirera genom sina publikationer, resurser och inlägg. KPN är alltid intresserade av att hjälpa dig som är kateket, så hör av dig ifall du vill ha kontakt eller stöd på nåt särskilt tema, vare sig det gäller undervisningens metoder eller innehåll!

Denna religionspedagogiska dag arrangerades i samarbete med Studieförbundet Bilda. 

TEXT: Agnes Rysinska
BILD: Fidaa Hanna (KPN)