Rodas ger rum för unga ledare i kyrkan
I Sankta Eugenia församling i Stockholm är före detta konfirmander med som ledare i katekesen och i andra verksamheter i församlingen. Man har sakta men säkert utarbetat en modell för hur man tar vara på de ungas gåvor så att de kommer församlingen till del.
Rodas Berhane är ungdomskonsulent och drivande bakom ungdomsarbetet i församlingen. Hennes engagemang väcktes till liv när hon själv skulle konfirmeras.
- Jag kommer från en troende, men inte jättetroende familj. Jag uppskattade alltid undervisningen. Det fanns en 18-årig kateket som blev en förebild för mig. Jag ville bli som hon. Vid konfirmationen började jag ta min tro på allvar. Jag har alltid känt av Guds närvaro, men inte fattat hur mycket mer det fanns. Under konfirmationstiden öppnade sig en helt ny värld. Jag mötte nya vänner. Jag märkte hur den katolska kyrkan är så mycket mer, inte minst efter en pilgrimsresa till Rom.
Sedan blev det läger med Sveriges Unga Katoliker, SUK. Förebilder spelade stor roll för att väcka Rodas vilja att själv engagera sig. Någon sa att hon också borde bli ledare. Första uppdraget var att åka med som lägerledare för konfirmander.
- Jag började undervisa de yngre barnen. Plötsligt var jag mycket engagerad, hängde hela helgen i kyrkan.
När dåvarande ungdomskonsulenten skulle sluta sa hon till Rodas att “nu vill jag att du tar över”. Aldrig i livet, tänkte Rodas. Det kändes svårt att leva upp till bilden Rodas hade av vad det skulle innebära. Men nu efteråt förstår Rodas att hennes företrädare såg något hos henne som hon inte såg själv. Att hon hade ledaregenskaper.
Idag ser sig Rodas som en bra ledare som är duktig på att se andras gåvor. Hon berättar hur det blivit en drivkraft i det hon gör:
- Jag är bra på att se vad folk är kallade till. Alla har ju olika gåvor.
Vad är en bra ledare?
- En bra ledare är en god katolsk förebild, en andlig person. Den behöver vara glad, kunna fungera som en coach, vara naturlig med barn och yngre. Man kan vara ledare på olika sätt, olika typer av personligheter behövs. Viktigt att man brinner för kyrkan, att man vill ge något tillbaka. I första hand ska konfirmanderna vara trygga i sin grupp.
En ledare behöver det sociala, inte stå ensam. En bra ledare kommer från att ha upplevt trygghet i kyrkan och ungdomsgruppen. Har haft kul i kyrkan. Ser fram mot kyrkan. När de själva trivs finns det chans att fundera över vad man själv kan bidra med. “Jag vill också göra det som ledarna gör.”
Systematiskt arbete
Rodas har tillsammans med andra utvecklat en modell som är systematiskt. Det som alltid varit målet med ledarverksamheten är att ungdomsledarna blir allt mer självgående.
Detta händer nu, säger Rodas. Hon kunde aldrig gjort detta själv.
- Vi brinner för vår kyrka. Vi känner alla stor tacksamhet för vad vi fått. Vi delar samma vision. Många känner som jag kring sin egen tid som konfirmand.
Efter konfirmationen erbjuder församlingen ett sommarläger. Där ska det vara riktigt kul. Man firar att man varit med i kyrkans undervisning i många år. Sista passet handlar om hur man nu själv kan engagera sig i kyrkan. Rodas brukar be personer med olika roller i församlingen att presentera sig och sin uppgift. Sedan får alla fundera över vad de själva skulle kunna vara kallade till. “Vilka gåvor har jag som jag kan ge till kyrkan?” Därefter får konfirmanderna säga vad de tror om sin egen insats.
Efter sommarlägret bjuds alla in till en ledarutbildning, alla som vill är välkomna. Ungefär hälften av konfirmanderna är kvar och vill engagera sig. Första året är man hjälpledare. Sedan ungdomsledare. Sedan “ansvarig” om man visar att man klarar det.
På lägren får de nya ledarna pröva att olika typer av uppgifter. De kan vara insatser med att leda lekar, förbereda mat, undervisa om tron eller att ha rollen som fritidsledare. Alla får prova allt och sedan hjälps man åt att fundera på vem som fungerar bäst med vad - vi är ju olika med olika gåvor.
Coaching
Under tiden som hjälpledare fortsätter utbildningen. I centrum står frågan om hur man leder andra. Inför varje nytt moment ordnas en introduktionsdag. Det ska vara tydligt vad som krävs och vad som gäller. De nya har alltid en ledare som varit med längre vid sin sida.
Man får coachning i den uppgift man fått. Det innebär enskilda samtal med någon mer erfaren så att man kan utvärdera och utvecklas. Det är fråga om personlig utveckling. Den stora utmaningen för unga ledare är att lösa konflikter och “problem”. Det krävs en viss mognad. Dessutom behöver en ansvarig ledare vara trygg i sin tro, en katolsk förebild. Man märker snabbt vilka som kan ta större ansvar.
Rodas avslutar med att säga:
- Församlingen behöver vara en trygg plats, det är viktigt att det finns kärlek, gemenskap och uppbackning - det håller folk kvar.
Jim Lagerlöf
