"Mässan är den mest konkreta gestaltningen av den kristna gemenskapen"

Kateketiskt profil

Marcus Grunditz, ministrantledare

S:t Lars katolska församling, Uppsala

Marcus arbetar som kassör för Sveriges Unga Katoliker. Han räknar pengar samtidigt som han ser upp till den helige Franciskus av Assisi som vågade släppa det gamla livet och radikalt började leva i fattigdom och enkelhet, vandrande i byar och skogar.

Marcus fick redan som femåring erfarenhet av att ministrera i Svenska kyrkan. Det var naturligt för honom att bli ministrant även i Katolska kyrkan när han som 8-åring blev upptagen i dess fulla gemenskap. Redan som tonåring började han hjälpa ledaren för ministrantverksamheten och nu är han ansvarig för den.

Jag har flera gånger hört att ministrantgruppen är en plantskola för blivande präster. Marcus bekräftar detta: ”Jag tror att ingen pojke kan låta bli att tänka på tanken när han från nära håll ser vad prästen gör.” Men han betonar att ministranttjänsten kan hjälpa även flickorna att upptäcka en kallelse i kyrkan: De kan till exempel tjänstgöra som sakristan, lektor, kateket eller bli ordenssyster. Barn och ungdomar lär känna Gud på ett speciellt sätt genom att lära sig mässan. De som ministrerar förstår helt enkelt bättre vad som händer.

Barn som har svårt att sitta stilla kan känna en större delaktighet som ministranter och blir då lugnare. Marcus anser att så gott som alla barn kan ministrera. De som nervöst biter naglarna kan få en psalmbok i handen eller pilla med ett cingulum. I Sankt Lars kyrka sitter ministranterna åt samma håll som andra i församlingen, vilket gör det lättare även för livliga åttaåringar att ministrera. Alla ser inte allt de gör. Marcus låter minstingar ministrera vid familjemässor. De liturgiskt pampigare gudstjänsterna är mer krävande, men där är också ministranternas roll oersättlig. ”De kan inte genomföras utan ministranternas hjälp.” Marcus lär ministranterna teori, låter dem öva praktiskt och glömmer inte att leken är viktig. Ibland gör gruppen något helt annat utanför kyrkan.

Mässans betydelse för Marcus kristalliseras i hans ord: ”Mässan är den mest konkreta gestaltningen av den kristna gemenskapen… Det blir en fysisk gemenskap med Kristus och hela församlingen runt altaret.” Marcus betonar ordet ”fysisk” och tanken förs vidare till inkarnationens mysterium. Visst, Marcus, det måste vara stort att få tjänstgöra som ministrant! Men jag kan inte låta bli att undra om han själv på allvar har funderat på prästkallelsen. Han ler: ”Det har jag…” Idealet för Marcus är att förena ett liv i bönen med ett aktivt liv i samhället. I Marcus finns visst något av en Kristi andliga soldat iklätt i en franciskankåpa. Vem vet vad som händer i framtiden! Han har funderat på konsten att predika: ”Den bästa predikan är när prästen använder samhället för att förklara evangeliet eller evangeliet för att förklara samhället.”

Rauha Navarro Marttinen