Anna och Edward - syskon med sinne för det katolska!

Anna Dunér är just nu aktuell på KPN med den kommande helgonboken ”I helgonens värld” och årets adventskalender. Edward Blom har nyligen gjort KPNs video om bikten ”Katolskt med Edward Blom”. Anna och Edward är syskon och trots fulltecknade almanackor och liten nyfödd bebis (grattis till Edward, pappa för andra gången) så lyckades vi samla dem till en intervju. Anna och Edward är katoliker i den nionde generationen i Sverige, vilket är mycket ovanligt. Det blev ett öppenhjärtigt och livligt samtal med två syskon som har ett starkt engagemang för frågor om tron. Vi satt hemma hos Edward och med i bakgrunden fanns även hans fru Gunilla, två-årige sonen Melchior och den lilla nyfödda Wilhelmina.

Hur kommer det sig att ni har så goda kunskaper om den katolska tron?

Anna

  • Man måste helt enkelt skaffa sig kunskaper när man tillhör en minoritet, man får frågor! Det är en fördel tycker jag att man måste ta reda på saker om sin tro. Och sedan är det ett stort intresse hos mig och då har jag haft tur när det gäller mina uppdrag för KPN. Mina stora intressen är just kyrkan och barnlitteratur och de passar ihop på när man jobbar åt KPN! Sedan har jag lärt mig mycket genom att vara kateket. Alla frågor man får gör att man är tvungen att läsa på ordentligt innan.

Edward

  • Först och främst växte vi upp i ett katolskt hem. Men sedan fick vi ju en ganska gedigen undervisning i församlingen också, i S:ta Eugenia. Jag började när jag var sex år och gick varannan lördag till jag var femton (”Det var verkligen bra” flikar Anna in). Det var välskolade jesuiter som lärde oss mycket, t.o.m. argumentationsteknik! Prästerna själva var med, även senare i ungdomsföreningen fanns prästen oftast med. Både Anna och jag gick sedan i p Carls söndagsklubb där vi diskuterade både filosofi och teologi efter mässan. Jag har gått alla p Carls kurser, samt kurser hos de andra jesuiterna. Så det är ett duktigt grundarbete av jesuiterna! Sedan läser jag ju även andlig litteratur och har gått på reträtter med biskopen och andra genom åren. I en tidigare utgåva av Oremus står det att ens religiösa tro ska hålla samma takt som allmänbildningen, så då är man ju tvungen att förkovra sig…

Ni har båda varit tydliga med er katolska tillhörighet även i det offentliga. Hur har ni upplevt det, har ni fått reaktioner?

Anna

  • Människa mot människa har jag egentligen bara fått positiva reaktioner. Men däremot så undrar jag ibland när det gäller mitt författarskap. Det känns som om mina barnböcker har placerats i ett fack, jag ses som en kristen barnboksförfattare och det tror jag kan ha begränsat spridningen av mina böcker. Många drar öronen åt sig när de får veta att man är en kristen författare. (”Inte minst efter att du medverkade vid en bok om abort”, inflikar Edward). Men jag är ändå glad över att ha fått göra min röst hörd genom t ex KPN och Katolskt magasin.

Edward

  • Jo, redan i skolan hade jag flera lärare som var negativa till katolicism. I högstadiet frågade en lärare om jag hade ”katolsk smörja i öronen” (”Detta borde du ha anmält”, inflikar storasyster här). Nu som vuxen har jag fått negativa reaktioner på nätet. Många gillar mig på nätet men de kan skriva: ”Jamen trist att han är katolik bara, han är inte fullt så trevlig som han verkar, på Facebook kommer hans katolska inslag också…”. Ungefär som jag är en bluff eftersom jag trots allt är katolik (typ reaktionär, suspekt mörkerman). Sedan finns idag en totalt ointellektuell ateism som bara går ut på att håna och förlöjliga kristna. Så fort jag skriver något kristet kan det bli en reaktion som ”tror du på tomtar och troll också?”, vilket jag tycker är så lågt och ointellektuellt. Det finns andra ateister som trots allt är mer seriösa, t ex känner jag Christer Sturmark lite grand, jag möter honom på kändisfester ibland och vi kan ha en bra dialog. Men annars är det ändå förhållandevis ok, det har inte skrivits något negativt om mina katolska värderingar i någon tidning. Jag får ofta försvara mycket som katolik. En scout behöver inte försvara de övergrepp som sker i scoutrörelsen, men som katolik som görs man ansvarig för allt det negativa som händer i kyrkan.

 En fråga till Edward: varför ville du göra en video om bikten med KPN?

  • Sedan barnsben har man ju lärt sig att man inte säger nej om en nunna eller präst ber om hjälp ... Och det gäller ju hela kyrkan: att man försöker vara till nytta om man kan. Idag får jag dock så extremt många förfrågningar om att hålla föredrag eller andra framträdanden både utom och inom kyrkan att jag tyvärr måste tacka nej till väldigt mycket, och får välja det viktigaste. Videon om bikten kändes som ett bra sätt att nå ut till många, att använda mitt kändisskap på ett vettigt sätt. Bikten är en viktig sak att föra fram.

 Jag har sett att du ibland skriver på FB när du varit och biktat?

  • Ja det händer, före jul och påsk för att visa att festen ännu inte har börjat utan att fastan och förberedelserna ännu pågår – och folk brukar tycka bikt är spännande. Överhuvudtaget brukar jag försöka smyga in lite saker från kyrkoåret på mina sociala medier. Att bli känd är en väldig fara. Det är något osunt i det och man riskerar att bli väldigt högmodig. Då är det bra om jag i alla fall kan använda kändisskapet till något gott: att ”normalisera” kristendomen och sprida lite kunskap om den.

En fråga till Anna: Varför var det viktigt för dig att skriva I helgonens värld?

  • Vi behöver föredömen i vår tid! Det är också viktigt att ge ut kristen barnlitteratur med god kvalité. Sedan är det fascinerande att skriva om helgon, de är så häftiga människor, man blir mer och mer engagerad ju mer man skriver om dem, det har varit väldigt roligt.

 Favorithelgon?

Edward:

  • Ignatius av Loyola! Båda barnen har fått namn efter ett jesuithelgon. Melchior har fått namnet Aloysius som fjärde namn efter Aloysius Gonzaga, (+ 1591 i Rom), en italiensk jesuit känd för att ha gett sitt liv för de pestsmittade. Sedan har vår dotter Wilhelmina Loyola som fjärde namn.

Anna:

  • Jag har Don Bosco, det har jag alltid haft. Jag tänker på hur fint han jobbade med barn, hur han alltid såg det positiva hos dem. Han är ett modernt helgon, det finns foton och mycket skrivet om honom.

 

Om Anna Dunér 

Barnboksförfattare, bibliotekarie och mångårig kateket. Har skrivit flera av KPNs böcker, bland annat Guds folk på vandring (bok 4) och Det glada budskapet (bok 5). Just nu aktuell med I helgonens värld och årets adventskalender om Franciskus, Guds lille fattige.

 

Om Edward Blom

Edward Blom är gastronom och kulturhistoriker och syns en hel del på TV och i sociala medier, ofta i sammanhang som har med mat och historia att göra. På youtube kan man t ex se hans video, Så satte katolikerna prägel på Stockholm.

Text: Ulrika Erlandsson

 

Skriv ut sidan: