Katekes ska förmedla försoning i en värld präglad av mångfald
Fader Carlo-Mario Sultana, professor vid Maltas Universitet, ordförande för Équipe Européene de Catechèse.
I ett Europa som drabbats av krig och spänningar behöver katekesen få en annan framtoning. Som kateket har det själv slagit mig att redan små barn formulerar fri bön som handlar om att krig ska ta slut, att det ska bli fred. Kriget har krupit nära, människor drabbade av krig finns i våra församlingar. Mot denna bakgrund beslutade Équipe Européene de Catechèse, EEC (ungefär Europeiskt team för katekes) en europeisk förening som vartannat år samlar kateketansvariga och kateketiska experter från akademin att årets konferens skulle ha ”Katekes för möte och fred – att förenas trots olikheter” som tema.
Över 60 personer var samlade på konferensen. Både nationella direktörer för katekes och forskare i katekes från olika universitet.
- Vi får aldrig glömma att mötet är hjärtat i vår kristna tro, slår presidenten för EEC, Carlo-Mario Sultana, präst och professor i katekes vid Maltas universitet, fast. Gud har inte räddat oss på avstånd utan genom att komma oss alldeles nära.
- Proaktivt måste vi i katekesen förmedla att våra olikheter inte får förvandlas till personligt avstånd. Han citerar sin företrädare Don Tonino Bello som sa: fred är inte ett mål att nå utan ett sätt att gå vägen.
- Detta gäng hade kommit resande från Slovenien och gav sina varmaste hälsningar till fader Zvone Podvinski, ansvarig för den Slovenska missionen i Sverige.
I sitt inledande föredrag lyfte han också fram att katekesen ska förmedla sanningen i hela sin fullhet. Samtidigt är inte sanningen något som kateketen ”äger” och ska ge vidare. Vi måste komma ihåg att sanningen, logos, är en person som ville möta oss, en person i vilken vi ska leva. Det är något större. I Direktorium för katekes lyfts kateketen fram som en medvandrare. Gemenskap - och gemenskap tvärs över alla olikheter – är en av katekesens fem uppgifter. Tron uppmanar oss att överbrygga spänningarna. Vid en fredskonferens på 1990-talet sa Bello: Nord och syd kommer inte att mötas i mitten i en kompromiss, men vid altarets bord.
Syster Therese Konakry från Syrien vittnade om att EEC betydde mycket för henne då hon under 25 år under tuffa villkor arbetade med mission i Ryssland.
Syster Ana Thea Filipovic, professor i katekes vid Zagrebs universitet, presenterade betydelsen av interkulturell teologi i katekesen vid hennes föredrag. Om att se olikheter som en tillgång och inte ett hot.
I år firar EEC 75 års jubileum. EEC grundades efter Andra världskrigets slut, när stora delar av Europa låg i ruiner. Förhoppningen var att kunna bygga en katekes där den helige Ande kunde närvara i all sin mångfald. Detta måste vi kunna verka för på nytt!
Mässa firades varje dag.
Många intressanta gruppsamtal ägde rum, här även med biskop Franz-Peter Trebartz von Elst, delegat vid Dikasteriet för evangelisation, som givit ut Direktorium för katekes.
Text och bild: Ulrika Erlandsson
